1. Upptäckt av Second Life, research, utvärdering, analys

Helt plötsligt började Second Life omskrivas i media. Det var den Svenska ambassaden som skulle etableras sig i den virtuella 3D-världen Second Life. Hur nyheten kom till tidningarna, om det var en planerad eller oplanerad läcka, låter vi vara osagt. Varje vecka under december/januaria 2006/2007 kunde man se eller höra något nytt om det här i tidningar, radio eller TV.

Självklart gjorde allt det här oss redan digitalt aktiva användare väldigt nyfikna. Second Life hade vi hört talas om innan sedan 2005 men det var ju bara en av flera redan existerade 3D-världar. För oss i Sverige var ju mer Project Entropia mer känt eftersom den 3D-världen var svensktillverkad. Hur som helst kunde vi på Nätverket SIP inte stå emot den nyfikenhet som väcktes genom media så vi var tvungna att gå in och prova och se vad det hela handlade om.

Vi registrerade konton, laddade ner programmet och tog oss in i Second Life. Där mötte vi först träningsön där man fick lite nya kläder på sig, där man lärde sig styra, flyga och slutligen teleportera sig in i det riktiga Second Life. Det första intrycket var lite allmänt förvirrat. Vart skulle man ta vägen, vilka skulle man prata med? Vad var meningen med ens närvaro där inne? Efter att ha kämpar lite med att hitta svaren på de där första frågorna så började allt klarna lite mer. Allt eftersom man flög runt och pratade med nya människor från hela världen så lärde man sig mer och mer om olika funktioner. Vi fick koll på hur det fungerar med kartan, med objekt, hur man hyr mark och vad det fanns för ställen i Second Life.

Den här första fasen där vi gick från förvirring till klarhet tog cirka två veckor av aktivit användande så man kan konstatera nu i efterhand att tekniktröskeln för att komma igång med Second Life är väldigt hög. Det räcker alltså inte bara med att komma in i denna 3D-värld utan det tar även mycket tid för att komma igång med att kunna använda den på ett bra sätt.

I slutet av januari 2007 hade vi skapat oss en uppfattning om vad allt handlade om. Vi hade hamnat i en avancerad tredimensionell chat/community där man som användare själv kunde påverka innehållet på många olika sätt. Här fanns en helt ny internationell målgrupp och man kunde bygga upp och skapa precis vad man själv ville. Genom mediestormen så ökade antalet användare explosionsartat från vecka till vecka. Tillslut satte vi oss i ett möte i verkliga livet för att diskutera om det här är något vi ska gå vidare med och hur vi i så fall skulle kunna använda det. Vi kom fram till att en sådan här värld hade väldigt stor potential och att mycket av verksamheten som vi hade igång inom Nätverket SIP skulle kunna kopplas ihop med verksamhet inne i Second Life. Och särskilt bra stämde det överens med en satsning som vi hade igång ihop med Studieförbundet Vuxenskolan som hette Frizon (http://www.natverketsip.se/frizon). Vi bestämde oss för att gå vidare till steg 2 det vill säga att mer konkret börja att prova skapa och bygga upp något eget där inne.

Tillbaka